Uppsatsen handlar om ungdomars musicerande. Undersökningen utgick från sex klasser på högstadiet. Syftet var att undersöka om det finns något som indikerar på samband mellan aktivt musicerande och högstadieungdomars skolprestationer. Valet av metod var enkätundersökning samt intervjuer. Enkäten gav oss en överblick över ungdomars musicerande medan intervjuerna mer gick på djupet och belyste vilken betydelse musicerande kan ha för ungdomars skolprestationer.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

BakgrundI bakgrunden presenteras musicerande och fri lek utifrån tidigare forskning. Musicerandet handlar om ljud, rytm och rörelse och finns med oss redan innan vi föds. Det är ett sätt att kommunicera och en början att förstå omvärlden och bilda ett lärande. Den fria leken är en stor del i verksamheten på förskolan där barnen delvis själva skapar sina egna lärandesituationer. Genom musicerande skapas en mening i leken och lyfts till något lustfyllt.SyfteSyftet med undersökningen är att få kunskap om på vilka olika sätt musicerandet gestaltas av förskolebarn i den fria lekens lärande.MetodVi har med inspiration från en etnografisk metod observerat barn i åldern 3-6 år.

Syftet med arbetet var att genom Praktiskt musicerande undersöka skillnader och likheter mellan olika brassinstrument ur mitt perspektiv som trumpetare. Frågeställningar jag utgick från var: - Vilka svårigheter stöter jag på som trumpetare när jag spelar andra brassinstrument? - Hur kan jag komma förbi de eventuella svårigheterna? - Vilka kunskaper har jag som trumpetare nytta av när jag spelar andra brassinstrument? - Hur påverkas mitt trumpetspel av att jag spelar andra brassinstrument?Arbetet är avgränsat till instrumenten trumpet, valthorn, trombon och tuba. Jag har övat på och spelat in ett ensemblestycke för brasskvartett samt fyra solostycken, ett för varje instrument. Jag har även intervjuat tre musiker som spelar flera brassinstrument om deras erfarenheter i ämnet.Jag kom fram till att det viktigaste när jag spelar andra brassinstrument egentligen inte handlar om speltekniken på instrumenten utan mer om musikaliteten och hur jag vill att det ska låta när jag spelar.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

AbstractEllen Persson: Kvinnligt musicerande i Uppsalasalongerna 1820-1840. En studie av kvinnors musikutövning i Malla Silverstolpes och Erik Gustaf Geijers salonger. ? Uppsala universitet: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att granska kvinnors musicerande i den borgerliga salongskulturen under 1820-40-talen i Uppsala.

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen.Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området.Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusikMusiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga.

Musiker är i stor omfattning drabbade av spelrelaterade muskuloskeletala besvär (PRMD). Bland musikerna är stråkmusiker, däribland violinister och violaster, särskilt drabbade. Violinister och violasters rörelser under musicerande involverar bland annat asymmetrisk hållning och höga krav på precision i rörelserna. Det är väl känt att smärta kan påverka och förändra rörelsekontrollen. Ökade kunskaper om rörelsemönster vid musicerande och eventuella avvikelser vid smärttillstånd kan ha betydelse för prevention och rehabilitering av PRMD.

Syftet med denna studie är att analysera mitt eget improviserande och att reflektera kring mitt förhållningssätt till improvisation. I denna studie har jag utgått ifrån några av Warne Marshs kompositioner och improvisationer. Dessa har jag analyserat för att försöka ta reda på hur Marsh praktiskt gör när han improviserar samt hur hans inställning och syn på improvisation påverkar musiken. Utifrån detta har jag sedan knutit an till mitt eget musicerande..

Vilka erfarenheter har lärare av att barns musicerande leder till effekter på andra områden i livet än det musikaliska? Vad säger forskning om sådana samband? Vi har tittat på bl. a. transferbegreppet, som innebär att övande inom ett område får verkningar på helt andra områden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen på musikämnet.

Syftet med den här undersökningen är att belysa lärare och studenters uppfattning om gehör och noter i undervisningen. Jag vill också undersöka hur studenterna upplever ett gehörsbaserat och notbaserat musicerande. Studien genomfördes med hjälp av fyra stycken kvalitativa intervjuer och alla fyra informanter, två lärare och två studenter, hade erfarenhet av gehör och noter i undervisningen. Från intervjuerna fick jag fram att noter och gehör ska komplettera varandra och främja elevens musikaliska utveckling. De båda studenterna hävdade att ett musicerande som sker via gehöret är mer fritt och personligt, men vidhåller också att man gör en egen tolkning om man spelar via noter.

Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel.

Abstract saknas..

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..